dokumentärer och spelfilmer

Jag har sett feministisk film på Tellus hela helgen. Blivit inspirerad och räknade ut att om jag köper en billig mobil så har jag råd med en videokamera för övriga presentpengar!

Filmerna utspelade sig i olika länder, det var mest dokumentärer, alla om kvinnor i sina liv, med sina egna problem som ofta ändå speglade samhällets brister. En dokumentär handlade om ett par latinamerikanska unga mödrar som inte fått göra abort eftersom det är olagligt och deras liv med barnen och pappor ovilliga att ta sitt ansvar.

Det fanns en spelfilm som fastnade också då den var kort och talande. Man fick se en kvinna bland män i ett sammanträdesrum, alla pratade ivrigt med varandra, hällde upp kaffe, bläddrade i papper. Kvinnan lyssnades inte på, hon frågade efter en penna, men någon annan tog den utan att höra henne, kannan kaffe gick förbi henne, hon fick först tag i den då den tömts på sitt innerhåll. Frustrationen ökar och snart rundar hon obemärkt bordet, för att klippa av något från varje man.
Slipsen. Hon vandrar ut på gatan, iväg, med slipsarna hängandes från handen, på torget går flera kvinnor och flera män, kvinnorna håller i avklippta slipsar, männen har avklippta slipsar utan att märka det.

sjuklig och nostalgisk

Jag är lite febrig, ligger och lyssnar på Brighter. Det är bra att vara sjuk ibland, då får man längta lite efter att göra vardagssyslor som man tror sig ha tröttnat på.

Förövrigt hittade jag de här på youtube och blir så glad av att titta, som en liten hyllning till Another sunny day;












Jag vet inte om jag har rätt, men lägg märke till den glasögonprydda unga mannen i nedre vänstra hörnet på Twigs spelning och hon i mitten, bredvid.

tjugo år

Min födelsedag lämnade mig med nya förmåner.

På morgonen åt jag fruktsallad på sängen. Fick i present pengar till en mobil och ett par vantar som dessvärre stoppar upp blodflödet mellan mina händer och armar.
Sen såg jag en pjäs ”I stand before you naked”, som skildrade kvinnor och flickor fast i sina svårigheter, sina roller.
Hon som satt och log hela tiden, skulle behaga, men aldrig blev sedd. Hon som slutat äta, isolerade sig, äcklades över sin egen kropp. Hon som blivit lämnad när hon blev gravid, som hör sitt ofödda barn klandra henne för att ingen pappa finns. Hon som var en fin flicka, omtyckt, som drömde mardrömmar om att bli bortval. Osv.
Det var starkt och mycket bra skådespeleri.

Därefter så åkte jag på glatt humör hem igen för att träffa min kärlek och baka godsaker.

På eftermiddagen hängde jag upp min nu kompletta samling The Smiths venyler på väggen, spelade och förlorade i schack, tittade på Brideshead Revisited samt fikade med min far som nu tillsist fått träffa Emanuel.

Dagen kan ses som en god konkurrant till den då jag fyllde 3 år.

dagarna blir till år

Nästintill längst fram stod jag när Nordpolen spelade på Debaser i lördags, jag försvarade min plats med stilla armbågar, istället för att som jag brukar vika undan. Ett gäng killar pressade sig mot mig, mot mina armbågar, för att hamna framför mig.
Den långe killen ska före. Ska fram. Har rätt till den plats som någon annan haft, någon som han förväntar sig ska vika undan med omedelbar verkan.
Likasom i tunnelbanevagnen när han breder ut benen över ett och ett halvt säte, och jag lägger benen i kors, gör mig liten och får plats på det halva säte som finns kvar, respekterar den lilla bit säte som är mig given. För det är vad som förväntas av mig.

det mina tankar snurrar kring

Feministkursen jag går om söndagskvällarna bidrar till nästan allt tänkande som finns i mitt huvud. Det sammansatta texthäftet är vad jag läser timmar till och från skolan. Skriften tränger sig in och genomsyrar alla och allt jag ser omkring mig, för så mycket har med könsroller och maktstrukturer att göra.

Jag var på föreläsningen om Pittstim, ett efterlängtat svar på Fittstim.
Otroligt intressant att höra författarna tala och ta upp ämnet att inte bara kvinnlighet är konstruerat av samhällets normer, utan även manlighet.

Under föreläsningen kunde jag bara tänka på när vi några dagar tidigare skulle spela in ett radioprogram att sända för klasskamraterna. Det var i Bålsta, i tatueringsstudion, i två stekar tvillingars råa skämtsamhet, i deras paniska letande efter manlighet.

Jag hade fått en fin vinkling på det programmet om jag jobbat ensam.
Men jag var dessvärre den enda som slutade andas, som insåg, ingen annan tog in vad som togs upp av bandspelaren.

De där två tvillingarna innefattade så mycket av den problematik pittstim föredraget tog upp.
Deras syn på kvinnor, syn på livet och framförallt syn på den våldtäkt som den ena tvillingen begick några år tidigare. En våldtäkt som de skämtade om, som i deras ögon var en rolig historia.

"haha, jag visste att hon var förälskad i min bror, jag gick in i hans tält där hon var och hade sex med henne. Hon trodde att jag var han hela tiden, hahahahahaahahaha"


Jag känner ett stort behov av att läsa maskulinitetsstudier. För att få svar på hur unga män kan bli sådär och varför tjejerna runt mig skrattade med.

Hon hade aldrig någon chans att säga nej, och när den andra brodern, han som hon tyckte mycket om kom in i tältet så var hon tvungen att fråga vem som var vem och vad som egentligen hänt.

Var fanns respekterade för henne och hennes vilja?

lura ögat

Igår var jag på "lura ögat"- utställningen på Nationalmuseum tillsammans med Helena, och några målningar var så briljant gjorda att man från en bits avstånd såg tavelduken som en stenskulptur.
Där fann jag även en ny favoritkonstnär i Ylva Ogland som har en otroligt gripande målning med på utställningen. Det är ingen idè att beskriva den, men det är bland det bästa jag sett.

det där med att växa upp tillsammans

tillbakablick

Eftersom jag inte skrivit om förra lördagen;

Twigs releasefest ägde rum i kingkongs lokaler, som kanske egentligen var en aning för små. Folk trängdes och inga platser fanns att sitta på.

Jag hade min färöiska vän från mediakursen med mig och hon lyckades göra ett uselt första intryck på min umgängesrätts..

De flesta spelningarna missade jag. Men såg Twig, nu är det kanske den femte eller sjätte gången? Hur som hälst levererade de och vi sjöng med.

Mitt bibliotekskort glömde jag dessvärre hemma, men det löste sig då Hugo var godhjärtad nog att ge mig en av sina fem(!) ”rädda boken” - pins.

hemsytt och tårta

En gång fyllde jag 3 år, det var min bästa födelsedag.

filmfinsmakares högborg

Cinemateket, osökt tänker jag på litteratur läraren från gymnasiet. Hur många gånger talade han inte gott om medlemskort och gamla klassiska filmer.

Nu är det tillsist dags att bli kulturell.

Den 4 oktober visas Ping-pongkingen där, men den såg jag redan igår, till smaken av pastarullar fyllda med Philadelphiaost och spenat. Ett recept som jag kommer använda igen.
Själva filmen var mycket originell, fotot avskalat färgmässigt, historien twistad och såpass tillspetsad mot slutet att det blev något sagoakt.

datorberoende

Efter att min facebook hysteri lagt sig så trodde jag inte att jag skulle hitta en ny Internet sida att besöka varje dag. Men då hade jag ännu inte hittat lastfm.
Helt klart min favorit nuförtiden, ett lättare redskap för att hitta bra musik, det är bara att leta bland grannar och vänner med liknande musiksmak, så kan man läsa om band/artister, titta på videor, ladda ned vissa låtar gratis osv.
Jag är såld. (Och borde bli sponsrad för att jag skriver det här).

Min sida; http://www.lastfm.se/user/vacationforever

Just nu lyssnar jag på Twig som pepp inför imorgon.

skärholmen

Jag har aldrig provat foto med svartvit film i analog kamera innan förra veckan.
Det finns en helt annan spänning i att inte kunna se vad man fotat direkt efter att kortet är taget. Jag utsåg Siri till mitt offer/ min modell och blev ovanligt nöjd med bilderna. Inatt drömde jag till och med att någon rik amerikan köpte en av dem för två miljoner kronor. (Kanske inte så realistiskt, men det var ändå en sån dröm man inte vill vakna ifrån).

Jag har också fått prova att framkalla i mörkerrum, som jag alltid velat kunna. Mina kursare verkade ganska roade de med, kanske framförallt av att se mitt nyvakna minspel då jag kom ut i ljuset efteråt.